Dravel
Att en ska glömma bort energin som en får efter ett träningspass. Blir i stort sett alltid pigg efter jag tränat, är väl dessa dopaminerna, oxytocinerna eller vad tusan det heter. Tänk att det tog så många år innan jag skulle falla för detta. Och åh så glad jag är för det. Sover bättre, är piggare(ja i vanliga fall alltså), är gladare, allt mer sällan som jag är sjuk och säkert massa andra grejer som jag inte kommer på nu.
Idag så hade Once upon a time säsongspremiär:) Har väntat på fortsättningen sen den lila dimman drog in över Storybrooke. Tror jag gillar den serien för att jag gillar sagor och känner igen många av karaktärerna från filmer och sagor jag såg och hörde från när jag var liten tills nu. Plus att jag många gånger har drömt om en annan verklighet som jag egentligen hörde hemma i eller förflyttades till.
Som Kai Hansen sjunger:
Oh, I wanna live my life in a fairytale
Where the end is always good and never sad.
Show me the way to another world
Where the sun is always shining in the end.
Where the end is always good and never sad.
Show me the way to another world
Where the sun is always shining in the end.
Den låten väcker alltid lite av den känslan i mig igen, men skillnaden på nu och då är att jag inte längre blir besviken på att det inte händer.
Dags att gå på dass och sen pallra mig i säng.
God natt!
Kommentarer
Trackback
