sheeightdevil

Idag är det äntligen fredag. Denna dagen innebar en rad saker. Första arbetsvecken efter semestern gjort, lön, nytt bredband, storhandling och ny mobil.
Sen så tipsade Pernilla mig om att Edguy släppt ny video. Ojojoj, vilken besvikelse det var. Tråkigt som ett as. Skulle nog inte hört hela låten om inte videon var i sann Edguy anda. Så det är värt att se den bara för videons skull. Enjoy?

Så här lagar man mat med kärlek:

Undrar när man ska vänja sig med tidiga mornar igen? Är ju så grymt trött. Tur det snart är helg så man får vila upp sig lite.
Har en grym träningsvärk i benen också efter träningen igår. Imorrn kommer den vara som värst så det spörs väl om jag klarar av att ta mig ur sängen när larmet ringer.
Snart lön också. Det ska bli gött, för just nu är jag fattigare än en kyrkråtta.

Avslutar detta med att säga grattis till Dick som ska bli pappa i mars.

Råkade visst beställa ny telefon :O

Blir så irriterad, det går så jädra segt på bloglovin. Vet inte om det beror på dom eller om det är comhem som är så himla muppigt. Säkert comhem, tur jag slipper dom nästa vecka. Då blir det äntligen nytt bredband.
Men det hjälper inte mitt humör just nu, sitter och svär och halv skriker. Katterna tittar på mig som om jag vore världens största idiot. Det kanske stämmer just nu iaf.
Är nog dags att lägga sig nu.
Borde se till att jag sover i sängen för en gångs skull. Tror min ömma axel är ett symptom för att jag sovit i soffan för mycket på sistone. Men den är ju så jävla skön. Nä sängen ska det banne mig bli i natt.

Jösses vad sleten jag var igår. Sov bort hela dagen när jag kom hem. Idag känns det ungefär lika. Men nu snart ska jag tvinga mig iväg för första träningspasset på tre veckor. Kommer få en härlig träningsvärk. Tunhgt pass är det. Men nu kan jag inte dra ut på det mer. Är så sugen på att komma igång ordentligt igen. Var väldigt duktig veckorna innan Wacken må jag säga.

Förrsesten, så fort jag satte foten på jobbet så var det enda som påminde mig om semestern tröttheten. Annars så var det som om jag aldrig vart ledig. Tänk om man kunde få 4 månader istället för 4 veckor(jag får ju iofs 25 dar men tar 20 på sommaren).

Nu börjar det bli dags att slänga sig på cykeln ner till hälsokompaniet. Vi får se om jag överlever detta.

Imorrn börjar allvaret igen. Dvs, dags att börja jobba. Så nu är det slut på sovmornar och sena kvällar. Det jobbigaste med mitt jobb är inte att städa toaletter utan det är att gå upp tidigt. Är ingen morgonperson, så att börja kl 6 varje morgon är inte roligt. Men det är ju sånt man får lov att anpassa sig till när man är vuxen. Iaf om man ska ha råd att leva och kunna hitta på roliga saker som att åka på festivaler, konserter, gå på bio och såna saker.
Så ikväll så måste jag lägga mig tidigt. Hur nu det ska gå till? Borde iaf se till att fixa mig i ordning så att det bara är att slänga sig i sängen när tröttheten kommer. Ingen idé att lägga sig innan den kommer för det skulle ändå inte gå att somna.
Bäst att sluta beklaga mig. Det gör ju inte saken bättre.

Blev tre filmer idag.
Den första var en film som heter Clear Lake. Skriver av baksidan av dvd:n.
"1994 drabbades den lilla staden Clear Lake av en mystisk dödlig smitta. En excentrisk präst skylle på stadsbornas synder och får en grupp tonåringar att vända sig mot sina egna grannar. 15 år senare återvänder de inblandade till platsen för att konfrontera sitt mörka förflutna. Det dröjer inte länge förrän helvetet bryter ut..."

Jag tyckte filmen var seg och förutsägbar. Man kan se den en gång, men det är ingen som man kommer känna att man behöver se igen.


Film nr två var Dolan´s Cadillac.
På baksidan står det:
"Robinsons enda mål är att hämnas på den man som tog ifrån honom allt han levde för. Han har bidat sin tid och planerat allt in i minsta detalj-men är han man nog att utföra sin raffinerade plan? Jimmy Dolan, en hänsynslös gangsterkung som skapat sin förmögenhet på människohandel, drar sig inte för att eliminera alla hot som kommer i vägen för hans affärer. Två män, sammankopplade av en oförlåtlig gärning, kommer att ställas mot varandra i en slutgiltig konfrontation på gränsen mellan gott och ont..."

Stephen King filmer har en tendens att inte bli så bra. Nu har jag inte läst denna novellen så jag har inte kunnat jämföra dom. Men jag tycker denna håller måttet och är värd att se åtminstone 2 ggr.


Sista filmen var Surveillance
"På en öde väg i Santa Fe har två mördare klädda i overaller, handskar och groteska latexmaskar slaktat en grupp människor som av olika skäl stannat på platsen. Nu sitter tre överlevande på en närliggande polisstation för att avlägga vittnesmål. En är polis, den andre är en ung knarkare och den tredje en åttaårig flicka vars hela familj föll offer för gärningsmännen. Deras historier är förbryllande märkliga och alla tycks ha en personlig anledning att  hålla inne med något. När två slipade FBI-agenter anländer börjar ett förhör som ska få en utgång ingen kunnat räkna med..."


Den var lite trögstartad, bara dom överlevande börja berätta så blev det bättre. Själva slutet är inte så överraskande som dom försöker få det till på dvd-omslaget. Men den är helt klart sevärd.

Är inte så seg som jag befarade att jag skulle vara idag. Gött dä. Kanske man kan göra nåt vettigt utav dagen då? Nä, blir nog slappande i soffan med lite bra skit i dvd-spelaren. Och förstås lite kattgos.

Gårdagskvällen bjöd på trevligt sällskap och tårta(som jag tog bild av, men nu hittar jag inte den fördömda sladden till kameran). Som vanligt tror jag alltid att allt ska bli värre än vad det blir. När ska jag lära mig det? Alltid lika trevligt att upptäcka att vissa kompisar känner andra kompisar.
Present hade jag till födelsedagsbarnet också. Kokos duschkräm och lotion från Yves Rocher.

Dom var väldigt uppskattade kan jag säga. Varenda gång hon sprang på dass så smörjde hon in sig :)
När de andra sedan drog till Olssons brygga där Dublin fair spelade så cyklade jag ut till Ingestrands camping. Lite creepy att cykla i mörkret själv med skogen omringades. Väl framme så träffade jag min syster och ena bror och två kompisar och fyra trevliga Skövdianer.

Kennet(brorsan) stack i förväg och rände runt i Dotteviks området på bara det sätt som Kennet kan. När vi sedan bestämde oss för att gå hemåt en liten stund efteråt så var han fortfarnade kvar i Dottevik så vi tänkte hinna i fatt han.
Jag fick iaf telefonkontakt med honom så vi skulle möta honom vidd busshållsplatsen vid skolan. När vi kom fram så såg vi honom inte förrän när han plötsligt hoppar fram ur några buskar på fel sida av ett stängsel. Efter det gick vi i samlad trupp in till stan där våra vägar skildes när vi alla skulle till våre respektive hem.
En väldigt lyckad kväll :)

För några år sen såg jag en dokumentär som heter "Paradise Lost". Den handlar om tre ungdomar som blivit anklagade för mord på tre pojkar. Anledningen till att dom först och främst blev misstänkta var att de lyssnade på Metallica och klädde sig i svart. Dom blev dömda för morden utan nån som helst vetenskaplig bevisning. En av dom blev till och med dömd till döden.
Men nu äntligen blir dom släppta. Dock så var dom tvugna att erkänna sig skyldiga. Det betyder att dom som egentligen är skyldiga går fria. Får hoppas att detta tas upp på högre distanser så att det (förhoppningsvis) blir lite rättvisa. Mer om detta står på: http://svt.se/2.22584/1.2507750/dodsdomda_slappta_efter_18_ar

Vidare till annat. Idag blir det som sagt 25-årskalas. Tänkte jag skulle använda min fina kjol som jag köpte nere på Wacken i Queens of darkness tält. Men det är ungefär så långt jag kommit i planeringen med kläder. Det är alltid kläderna som är svårast tycker jag. Smink och hår brukar falla på plats bara man bröjar, men kläder. Dom ska inte bara sitta bra utan dom ska kännas bra och så måste dom matcha. Inte för att jag har så färgglad garderob. Nä, det mesta är svart. Men själva stilen på kläderna kan skilja sig. Sen så kanske jag ska dra ut till Ingestrands camping efter festen. Då kan det vara bra med lite varmare kläder då hösten tycks vara kommen. Jaja, det ordnar sig sen.
Nu borde jag ta och trycka i mig lite frukost och se till att få mig litte kattgos innan jag ska dra iväg.

Så går det säkert för mig om jag förtsätter se så mycket på zombierullar ;)

är jag inför imorrn. Ska på 25 årskalas hos en barndomskompis som jag inte umgåtts så mycket med dom senaste åren. Grejen är att jag kommer vara den som sticker ut med min hårdrocksstil. Inte för att det är nåt problem så, men när jag går på såna fester så brukar folk hålla sig lite på sin kant. Kolla lite snett på en. Ja jag vet att det säger mer om dom än om mig, men som gammalt mobboffer så vet jag att osäkerheten kommer komma krypandes. Nog för att jag är starkare nu än var jag var då.
Och alltid när jag träffar nytt folk så blir jag blyg och vågar inte säga så mycket, om inte det är nån som pratar med mig förstås då. För om nån är social mot mig så är det ju klart att jag att jag öppnar upp mig mer.
Iaf så funderade jag på om jag skulle försöka vara mer neural med kläder och smink för att underlätta lite. Men så kom jag på bättre tankar. Jag kör mitt race så får folk tycka vad de vill. Dom får ta mig som jag är helt enkelt.

Funderar på om jag ska ta och fixa lite kaffe och kolla lite på youtube innan filmen på sexan börjar kl 22. Quarantine heter den och är en remake på den spanska filmen rec. Ska bli spännande att se om den är bättre eller sämre. Får hålla tummarna att den inte suger. Efter det börjar jag nog på femte säsongen av OZ. Jävligt bra serie som måste ses. Eller så trycker jag in nån rulle, det spörs.
Nä, nu har jag bestämt mig kaffe blir det nu.

Inte första gången jag haft zombiesar i mina drömmar, men det är nog första gången jag berömt en. Eller ja, den tog det som en komplimang iaf. Drömmen började att jag drog på en resväska, en sån på hjul. Så rundade jag hyreshuset nedanför där min mamma bor, då hade jag helt plötsligt en zombie efter sig. Och som alltid när man är jagad i drömmar så tar man sig ingenstans eller så går det väldigt långsamt. I detta fallet så var det det senare som gäller. Men zombisen är också väldigt långsam, så där som dom var i gamla filmer. Och jag säger till zombisen: Vad långsamt du går.
Tack, får jag till svar.
Sen helt plötsligt har jag min kompis Pernilla med mig och ingen packning. Vi springer till hissen och helt plötsligt dyker en person upp(som jag inte sett på flera månader irl och som jag inte kommer nämna vid namn) och vill också med i hissen. Men vi buttar ut honom och offrar honom till zombisen. Sen är vi på loftgången hos mamma och där slutar drömmen.
Om det nu är vårt undermedvetna som bearbetar saker och ting så skulle det vara intressant att veta vad.

Idag är sista riktiga semesterdagen. Till måndagen börjar verkligheten igen. Att det redan gått fyra veckor? Kanske dags att vända tillbaka dygnet?
Det är molnigt och regn ute, nmen det gör mig inget. Då kan man med gott samvete stanna inne och läsa eller se på film eller nåt. Annars är det nog dags att fixa frukost nu. Har försökt att somna om i ett par timmar nu utan att ha lyckats. Hade varit gött med några timmar till då jag bara sovit fem, sex timmar. Jaja, lider ju inte direkt av sömnlöshet så borde egentligen inte klaga. Nä just ja, det var frukost jag skulle fixa.

Jahapp, så har man till slut fallit som en fura och skaffat sig en blogg.

Så vad vill jag med min blogg kan man fråga sig. Ja det vet inte jag heller riktigt. Jag älskar att skriva men har kommit av mig på äldre dar, så möjligtvis så gör detta att jag kommer igång igen. Kan ju alltid hoppas iaf. Sen så kan det vara gött att få skriva av sig av saker man tänker på eller råkar ut för.

Så vem är jag?
Jo jag är en 28 årig brud som bor i en småstad  och jobbar som städerska på Landstinget. Jag bor i en etta med mina två katter. Jag lyssnar mestadels på hårdrock men även annan musik kan falla mig i smaken.

Detta får duga som första inlägg.

/Annie